onsdag 26 augusti 2015

Det drar ihop sig...

Blodprov i morse och sedan hem och knapra 16 tabletter betapred (kortison). 16 till ikväll. Samma procedur i morgon igen. De har inte ringt från cytostatikamottagningen, så jag hoppas att det innebär att mina prover är godkända och att vi kan köra i morgon enligt plan. Vill verkligen ha detta överstökat.

Jag har en allmänt risig dag idag. Hade egentligen inte alls tid med det eftersom jag hade tänkt att hinna med en hel del innan det är dags att gå in i dimman igen. Skit också. Men är jag riktigt risig en dag, så brukar nästa dag vara något bättre. Så jag hoppas på morgondagen. Det är ju inte förrän alla de där döda cellerna cirklar runt i kroppen och vill ut som det börjar jobbigt, behandlingsdagen brukar vara förhållandevis ok.

En viss oro finns inför den kommande smärtan. Ska jag fixa sprutorna den här gången utan att det blir allt för jobbigt? Blir det allmänt lite lättare andra gången, precis som med förra giftet? Kommer jag klara smärtstillande den här gången? De svaren har jag om en vecka.

Även om det finns väldigt tuffa bitar med allt det här, så finns det även positiva sådana. Jag har hittills sluppit andra komplikationer, framförallt infektioner. Att få feber över 38 grader innebär att man måste utreda varför. En infektion i kroppen innebär antibiotika och ofta även sjukhusvistelse. Det har jag sluppit. Hittills. Det är jag tacksam för. Så trots att min kropp är väldigt svag i flera avseenden så ser jag också den som väldigt stark i andra. Jag tycker också att jag har varit ganska stabil mentalt förutom den svackan jag hade efter första behandlingen. Orsaken till detta är att det inte varit riktigt lika jävligt de övriga behandlingarna. Och jag har fått flera dagar då det finns lite ork i kroppen. De dagarna återhämtar jag mig mentalt. Det här dagarna är väldigt viktiga för att jag ska orka. För det är så att vissa dagar är lite för jobbiga och de klarar man med vetskapen om att det kommer bättre dagar.

Behandlingsdag i morgon. Näst sista behandlingen. Jag biter ihop och hoppas att kommande 1 1/2 vecka ska gå fort.

På återhörande.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar