Att visa skalpen

Hemma har jag gått utan huvudbonad de senaste veckorna. Häromdagen hann jag ut genom dörren på väg till affären när jag kom på att jag glömt ta på mig en mössa. Jag tvekade om jag skulle ta på den, men bestämde mig sedan för att göra det. Idag skulle jag iväg på ett möte på morgonen och kom på när jag satt mig i bilen att jag glömt mössan, men den här gången struntade jag i att hämta den. Senare under dagen åkte jag även till affären, då medvetet, utan mössa.

Jag konstaterar att folk tittar mer när jag inte har mössa på mig. Med mössa tittar en del lite försiktigt, men utan mössa är det flera som "hajar till". Framöver kommer det nog bli lite blandad kompott. Jag tar mössa på mig när jag känner för det eller låter bli. Snart kommer det ju bli lite kallare och då vill jag nog ha mössa för värmens skull. Om ytterligare ett tag när håret vuxit en bit, så vill jag förmodligen helst ha mössa på mig hela tiden för att dölja ett bångstyrigt hår.

Den absolut största fördelen med att vara utan hår är när man ska duscha. Man kan stå och njuta av en varm dusch varje dag, stiger ut, tar ett varv med handduken och så är man liksom färdig. Så himla behändigt. Med längre hår tvättade jag varannan dag och duschade bara kroppen den andra dagen. Men det är inte riktigt lika skönt som att få vatten även på huvudet. Och ett blött hår måste ju torka vilket tar en stund. Det krävs dessutom två handdukar när man har hår och bara en när man inte har så mycket.

Nu bjuder jag på en selfie. Som ni ser så har jag ett lager med fjun på huvudet. Håret har börjat växa sedan jag bytte gift-sort. Jag har tappat lite ögonbryn och ögonfransar, men har fortfarande inte blivit helt utan. Min käre make tycker att jag ser ut som Smiegl. Jag tycker inte så mycket. Men jag ser fram emot att få tillbaka lite krulligt hår på huvudet och få ha en frisyr så småningom. Tills dess gillar jag läget.