Bortom mänskligheten

Jag har befunnit mig bortom mänsklig värdighet. Nästintill outhärdligt. Jag säger nästintill för uppenbarligen har jag härdat ut. Jag vet bara inte hur.

Att göra detta fem gånger till under dessa omständigheter kommer inte att ske.

Men kanske finns det andra vägar att gå. Jag hoppas det. Det jag efterlyser är lite kreativa lösningar från sjukvårdens sida. 

Jag förväntar mig inga sådana klockan halv fem en söndag morgon. 

Nu vill min kropp ha mat och efter det hoppas jag på ytterligare ett par timmars sömn.

Jag återkommer.